Rulltrappereparatören finns nog inte

I går upptäckte jag en märklig blogg om att serva rulltrapporna vid Flemingsbergs pendeltågsstation. Bloggen är fullständigt nedlusad av facktermer, såna som mitt professionella jag får utslag av. Egentligen borde jag harmas:

Vi snackade om att 2:an nu gått på dalsläpp i några veckors rusning vilket har fungerat bra, då har den inte blivit onödigt belastad. Vill inte ha för många tramp på den eftersom vi inte kollat galvslaget mot flacken än. Kan ju bli så att vi måste byta den och det är ju ett jävla meck att gå ner med ett helt innerchassi.

Men mitt vanliga språknördjag blir lyckligt. Det är roligt att få kika in i en värld jag inte vet ett dugg om. Det är roligt att se hur författaren bekymmerslöst slänger sig med sin internlingo som om det vore den självklaraste sak i världen. Men framför allt är det helt enkelt väldigt roligt skrivet. Det är hantverkargrabbigt, småpratigt och jordnära.

Efter ett tag kommer ändå tvivlet smygande. Är det inte lite för grabbigt, lite för mycket drift med arbetarklichéerna? ”Vi deppade lite över Peter Forsberg till morgonfikat”, till exempel. Eller ”hade fläskfile och klyftpotatis från i fredags med mig. Köpte ny bea på vägen in imorse att ha till”. Och är det inte lite för introvert att blogga på fackspråk om ett ämne som ingen kan ta till sig om de inte redan jobbar med det? Och det är det få som gör.

Dessutom: Hur många skulle skriva ”rulltrappereparatören” i stället för ”rulltrappsreparatören”. Är det inte en typisk språknördgrej att köra med e i stället för s som bindebokstav? (Här får ni gärna säga emot mig, till exempel med att rulltrappereparatörer också får vara språknördar.)

Finns orden?

Nu tänker jag inte bygga hela min argumentation på en bokstav. Därför har jag kollat upp de första fem ord jag stötte på som jag inte kände till:

  • bämmer
  • dalsläpp
  • flacktryckare
  • klarstag
  • Manbexa (ett serviceföretag)

Jag har frågat Google, SAOB, SAOL, Språkbankens samling av tidningstexter och Nationalencyklopedin. I Manbexas fall kollade jag även allabolag.se. Resultat: Inte ett jota. SAOB berättar om flacktryck som en teknik inom tryckeribranschen. Det är det enda som går att hitta om något av de fem orden.

Det är möjligt att de här orden inte går att hitta för att det är ett så snävt område att det inte finns särskilt mycket att hitta om det på internet. Kanske skulle jag få veta mer om jag letade efter ytterligare tio ord. Men det tror jag faktiskt inte.

Finns rulltrappereparatören då?

I stället har jag en konspirationsteori: Om man följer rulltrapporna uppåt och går en bit längre fram kommer man till Södertörns högskola. Där finns en hel del människor som funderar ganska mycket på hur exempelvis fackspråk fungerar utanför sitt eget område. Det är ofta som med hundkiss på en lyktstolpe: ”Så här luktar jag, välkommen om du luktar likadant”*. Fackspråket lockar utomstående om det är en ball bransch, och avskräcker om branschen har låg status. Jämför hur många som försöker prata med hantverkare på deras eget språk med hur många som bryr sig om vad städaren ens använder för rengöringsmedel. Trots att städaren har mer än hantverkaren att tillföra folks vardag.

Dessutom finns det på Södertörn folk som intresserar sig på molekylnivå för hur olika personer skriver. Hur skiljer sig en jurists blogg från en hantverkares? Kan man se på stilen vem som är vem oavsett vad de skriver om?

Så jag tror är att det här är ett projekt från drivna studenter eller lärare på Södertörn. Vilket bara gör det hela ännu roligare. Fantastiskt snyggt genomfört och fortfarande en fröjd att läsa.

Det är Linda Hedihn som har tagit bilderna från Flemingsberg med omnejd.

* Jag önskar att jag kommit på det där med lyktstolpen själv, men det är Love Lundqvist som säger det i ”Ord till salu” från 1978.

23 thoughts on “Rulltrappereparatören finns nog inte

  1. I concur.

    Gjorde en slagning på ”Meetlewart” som tycks vara en hisstillverkare. Inte ett jota.

    Fast jag tänker nog mer på alla dessa hopplöst dåliga filmer där man inte har gjort någon som helst forskning utan klämmer ur sig lite vad som helst bara för att det ska låta som fackspråk.

  2. Men det imponerande med det här är att det är så konsekvent genomfört. Terminologin är påhittad och säkert det mesta av det den representerar också. Men det går inte att genomskåda bara genom att kolla hur de använder språket.

    Jamenar, vatusan är det där dalsläppet egentligen?

  3. Wow. Vansinnigt kul/galet/intressant/nördigt! Jag skrattade högt när lunchhak efter hak avverkades, det blir ju lite ”jag mötte Lassie”-känsla över det när man själv har knatat runt där i området och luktat på bean från byggarbetarnas grilltallrikar. Det jag reagerade mest på var att saxofonisten aldrig kom på tal. Hallå? Hallå! Man *kan* inte skriva om Flempans rulltrappa utan att nämna saxofonisten. Det går liksom bara inte.

    Kul att du använde mina foton förresten! 🙂

  4. Hej, Jean. Jag är akademiker vettu, och vi har svårt för att bara anta saker. Vi måste alltid resonera högt om hur vi har kommit fram till att vi tror det vi tror. Som Sverigedemokraterna fast tvärtom.

    Hej, Linda. Om du kollar kommentarerna på 110216 ser du i alla fall saxofonisten omnämnd. Och tack för bilderna!

  5. Detta inlägg från 110204 avslöjar nog bluffen mest av allt:
    05:00
    Tror det blir en lugn dag idag, bara 5:an som strular. Ska lämna Jeff på dagis innan jag åker ut.
    05:30
    Uppenbarligen öppnar inte Jeffs dagis förens 07.
    07:30
    Lugn morgon. Var nere och skruvade på bärremmens fäste. Jävligt svårt att komma åt, visade sig att Jeffs barnhänder passade in utmärkt. Man behöver ändå inte dra åt så hårt. Jeff verkade tycka det var kul. Men vi var tvungna att avbryta när Pallers försökte skoja med honom genom att stänga av huvudströmmen. Blir ju kolsvart där nere. Jeff kissade på sig.

  6. Dalsläpp och krönsläpp anger vilket håll rulltrappan rullar åt. Sen har jag ingen aning om huruvida bloggen är fejk eller inte, jag lutar åt att det är nån med ett förflutet inom branschen som nu läser på Södertörn. Som ”Johan” kommenterar på bloggen:
    ”Hahaha skönaste jag läst på länge! Och då är jag en av dom som varit i Flempan och skruvat, och till Åke det är ju någon som driver men fan va roligt”

    Jag kan tycka att det visar på ett genuint klassförakt däremot att utgå ifrån att en språkbegåvad arbetare inte skulle kunna ha självinsikten och förmågan att skruva till det ett snäpp till och döpa om sin Simon till Jeff och sin Kerstin tillJjaqueline (som vill ha tusen spänn för att hämta sin unge, haha!

    Som arbetare sen 16-årsåldern, ständigt inom LO-sfären, så möter jag det här föraktet dagligen. Människor som studerat några år talar till mig som till ett barn om saker de utgår ifrån att jag är intresserad av. Visst, jag kan prata om bilar och motorcyklar. Men jag kan prata om taylorism, nobelpristagare och matematik också. För min del har detta gjort mig till en jävel på alla kunskapsspel. Ni ska inte slå mig på fingrarna, typ. Jag spöar er i allt.

  7. Johnny, jag håller med dig. Det kan bero på att jag inte tycker att du säger emot mig. 😉

    Och det är klart att man pratar olika med olika människor. Jag pratar inte på samma sätt med barn, socialtjänstemän, invandrare, kassapersonal eller hantverkare. Jag skulle förmodligen inte ens prata likadant med samma person i mitt vaktmästarjobb som när jag är språkkonsult. Och de pratar garanterat inte likadant med mig.

    Det handlar om mottagaranpassning. Vi gör det hela tiden utan att tänka på det. Det är klart att det bygger på förutfattade meningar. Mina föreställningar om vem jag tror att jag pratar med påverkar det jag säger. Om jag kunde skulle jag prata kognitiv lingvistik (för att nämna den enda Taylor jag känner till) med alla jämt, men det låter jag för det mesta bli.

    Förmodligen försöker jag att inte riskera att vara nedåtande genom att prata om saker den andra inte vet något om. Förmodligen leder det i stället till att jag är nedlåtande genom att prata om alldeles för allmänna saker. Men det är inget jag gör med avsikt och jag tror att de flesta andra resonerar likadant.

    Det är först när man behandlar människor olika med flit, till exempel genom att prata om sitt specialområde för att man vet att den andra inte fattar, som det blir obehagligt.

  8. Har ni lagt marke till ‘kommentatorerna’ till bloggen? Sidokaraktarer som far det hela att verka mer trovardigt! Som ‘Johnny Lavado’, konkurrerande reparator som inte missar nagra chanser till ett litet dolkhugg i ryggen. ‘Har ni fatt dubbelt dalslapp i skallen eller?’ Hahaha, jag tror jag dor!

  9. Det kan kanske förklaras genom den här (möjligen autentiska) kommentaren på sista (?) inlägget:

    Postat av: En riktig montör
    Hahaha har du inget att skriva nu när vi e klara med våra rep jobb på flempan.”

    Är det nån som brukar hänga i Flempan som har sett om de har lagat klart eller inte nu? Om inte annat pågår det rulltrappereparation i Kista. Den enda reparatör jag har sett där såg ut som en pianobärare – kort och krallig. Liksom kubisk. Eller var det kubistisk?

  10. Jag var inledningsvis misstänksam mot auteniciteten men bestämde mig för att köpa det. Funderade också över vissa uttryck som kändes märkliga men jag har själv haft jobb där man använd konstiga uttryck (goofa, skila, blenda, köra varg). Din teori om anknytning till högskolan stämmer nog och det kan vara språknördar som skapat det men jag tror nog mer på att det är medie- och kommunikationsvetare. Jag har själv pluggat där och det förekom inte sällan idéer om att plantera fejkade websidor, youtubeklipp och hoax bara för att se reaktionerna.

  11. Det där med kommunikationsvetare är ingen dålig tanke. Vi språkvetare är lite för inriktade på att analysera det material som redan finns i stället för att se vad som händer om man använder det man lärt sig av analysen till att producera nytt.

  12. Det roligaste tycker jag är att han lyckats sprida ett par termer som var bättre än de som fanns tidigare. Termerna ”krönsläpp” och ”dalsläpp” för en rulltrappa som transporterar folk uppåt respektive nedåt är ju faktiskt suveräna.

    Så sent som i förra veckan hörde jag en kollega använda uttrycket som den naturligaste sak i världen. Det är det mest roliga med det hela…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You can add images to your comment by clicking here.