Till Pompom
2009-08-02 av ichimusaiPomPom, jag har en orgel till dig från Håtuna kyrka som jag besökte i jåns. Här kommer ett par bilder på den.
Fler bilder från denna fantastiska kyrka finns här.
Mannen i den vita trenchcoaten ser jätteäcklig ut.
- 500 gram i veckan, det är ju asabra. Tummarna hålls!
- hej letar du efter allt om handarbete Ingelise? Jag har en del nr
- Trist att den blir helt gaga i min browser. JavaScript borde ju annars funka (flash gör det inte). Vore trevligt ...
- jag menade www.solentro.se, vet inte vart den förra länken tar dig! :)
- intressant.. jag har ingen ipad och använde www.solwntro.se när jag gör mina fotoböcker, hur smidigt som helst! det är verkligen ett ...
augusti 10th, 2009 at 21:22
Till mig, vafint!
Det är verkligen maffigt med orglar. Jag hade förmånen att få spela på en stor kyrkorgel när jag var i Värmland. Jag har börjat öva på Bachs toccata i d-moll och kan få till de första två minuterna ungefär. När den sitter ska jag försöka att få det filmat. Det är riktigt bortskämt att kunna spela den i en kyrka med rejäl efterklang.
augusti 10th, 2009 at 21:23
Knepigast är att man ska hålla på med fötterna också.
augusti 26th, 2009 at 17:23
Jag har spelat piano en gång i tiden och varit klaviarist i diverse småsammanhang. Men för ett antal år sedan fick jag tillfälle att också ta de första inledande, trevande, takterna på toccata con fuga och jag blev nästan rädd för hur dåligt det lät. Att spela orgel och piano (eller elpiano, synth mm) är helt olika saker. Avståndet kändes nästan större än till stränginstrument och när man betänker att piano är ett sorts stränginstrument också så kanske det inte är så konstigt.
Men jag fick strax hjälp av en mycket duktig kantor som hette Joel och jag tror han då var 72 år gammal. Han såg lite dåligt att läsa noter men eftersom han spelat de flesta stycken som kunde komma på tal så ofta att han kunde dem utantill rätt så bra var det fantastiskt roligt att få en kort lektion på 30 minuter.
Det slutade med att vi spelade fyrhändigt på Besame Moucho och slutade med ett riktigt jämrans Bmaj7 så det dånade i körkan och prästen, den först kvinnliga i församlingen, kom ut från sakristian och ropade ”bravo” åt oss. Ett gammalt kärt minne, även om det inte var en av de riktigt maffiga orglarna så lät det härligt. Efterklangen kanske låg på strax under sekunden så det blev snabbt en rik ljudmatta när man spelade.
Jag känner en kille som gick kantorsutbildning och det var en rätt diger läxa att lära sig vill jag minas, tog det fem år eller så, det var i stil med att bli civilare typ.