Veckans DN På Stan har inte oväntat Stockholm Pride som huvudtema och omslaget ser ut ungefär så här. Det är en rolig och lagom ironisk bild, Pride vill gärna förknippas med mångfald och det går inte att klaga på i den här illustrationen. Men det dröjer inte så länge innan en undran kommer pockande i huvudet.
Det är ingen slump att dubbelyxan är … tja, dubbel.
Jag har varit fängslad i många år av Eddie Van Halens hemmasnickrade röd-vit-svarta mönster. Det började på gitarren Frankenstrat, som han smällde ihop av reservdelar, och har sedan blivit hans kännetecken. När jag såg Van Halen i Globen 1993 hade han ett par basketkängor med mönstret, och de var så snygga att turnétröjan jag köpte helt enkelt hade en bild av skorna. Tyvärr råkade jag förstöra tröjan med framkallningsvätska under min korta sommar som mörkrumsentusiast.
Jag har förstås velat ha sådana skor länge men slutade att ens fundera på det för flera år sedan. Men nu har det hänt.
Enligt den här artikeln från Ekot så har Litauen i dag röstat igenom en lag som gör det förbjudet att tala om homosexualitet i positiva ordalag i litauiska skolor och på allmänna platser där barn kan höra. Lagen som har dragits i långbänk sedan 2007 har röstats igenom trots att presidenten försöke lägga sitt veto mot den.
Det är väl ingen som förvånas över att det är de kristdemokratiska homofoberna som vill “värna om traditionella värderingar” som står bakom det hela. Sådant här gör mig så uppretad ibland att jag kan spricka.
Exakt vad lagen kommer medföra törs man väl knappt tänka på men det blir förbjudet att i t.ex. läromedel diskutera homosexualitet som en positiv företeelse och man kan väl bara gissa att det kommer föda en viss intolerans i bästa fall och ett utvecklat homohat i värsta fall där homosexuella riskerar att bli utsatta för djupa kränkningar helt öppet, uppbackat av en institutionaliserad homofobi.
I dag har jag sprungit 4.5 km. Det var ganska jobbigt, benhinnorna var onda redan efter de första 500 metrarna och det släppte inte under hela tiden. Bitvis var det rätt mycket viljestyrka att inte försöka promenera bort mjölksyran i underbenens framsidor men det behövdes ingen gåvila utan det räckte med temposänkningar.
Dagens runda. Slingan sprangs två gånger. Gapet som är kvar tills man är tillbaka på ursprungsplatsen igen gör rundan ganska precis 5 km...
Det var rätt tufft bitvis för jag har sprungit 4 km nu i sex omgångar och det känns inte alltid som om benen hinner hämta sig mellan passen. Men jag tror det kommer att lossna snart det känns ganska bra. Den stora skillnaden är flåset som hela tiden blir bättre. Det är aldrig problemet just nu att jag springer slut på flåset utan jag springer slut på benmusklerna först så de blir sladdriga och mjölksyriga, annars ligger pulsen rätt stadigt runt 165 slag i minuten när jag remmar runt.
Jag har hittat en jättefin liten app till min telefon som heter BuddyRunner och som använder telefonens GPS att logga när man springer. Med jämna mellanrum berättar den så hur långt man sprungit, på vilken tid och vilket tempo man håller just nu. Det ger motivation och kraft och gör det rätt lätt att springa. Det är bara ut och dra 2 km åt något håll och sedan vända hemåt igen så är det klart egentligen. Som det skall vara helt enkelt. Fungerar på alla Android-telefoner och det finns en statuspanel på webben där man kan se sina löprundor och jämföra dem, min finns här där jag loggar löprundorna just nu.
Det känns som om jag snart kommer klara min C25k-utmaning. Det kunder jag egentligen aldrig tro den trettionde mars i år när jag satte ut på min första tur. Jag har heller inte gått ner jättemycket i vikt, lite visserligen men inte mer än kanske 5 kg totalt, den biten får man ta tag i sedan men nu har man en träningsvana uppe och det viktigaste är faktiskt hur jag mår, inte vad jag väger. Jag har helt enkelt vägrat bry mig om olyckskorparna som sagt att man inte kan springa med övervikt för då har man sönder knäna eller höfterna eller vad det nu kan vara. Det har visat sig inte alls stämma – tar man det varligt och inte ökar träningsdosen för snabbt (särskilt när det går bra) då klarar man det faktiskt.
Jag känner mig ganska nöjd med mig själv hittills och jag mår jävligt bra. Nu är det egentligen bara spurten kvar till att springa 5 km men jag har en bra bit kvar tills jag klarar göra det på 30 minuter. Jag hoppas på att göra 5 km på 40 minuter till en början, det borde inte vara någon omöjlighet. Jag springer ändå en rejält backig bana i skogen så att komma ner till 6-tempo på den blir inte lätt.
Efter det här har jag tänkt ligga kvar på ca 5 km tre gånger i veckan men jobba lite med löptekniken. Jag springer jättedåligt nedför. Jag törs inte dra på och jag är rädd att jag inte har kraft nog att hålla mot ordentligt. Jag behöver också jobba på att ta ut steglängden lite på vanlig mark jag har ett rätt kort löparsteg (vilket iofs enligt rönen just nu är bra sägs det) men jag har svårt att öka hastigheten utan att ta ut steget lite till. Annars handlar det väl om att acklimatisera sig och hitta ett löpband någonstans så man kan underhålla sin löpning under vintern och fortsätta med resan nästa vår mot 10 km.
För det är nämligen så att nästa år i augusti hade jag tänkt delta i midnattsloppet. Inte för att jag tror jag skulle ens komma i närheten av de “riktiga” löparna men för att bara ha kul, göra något annat och ha ett mål med träningen.
Sedan skall jag besegra helvetesbacken också. Jag har en 50 m stigning på 500 m backe som är hur jävla tuff som helst att springa i som jag har tänkt ge mig på någon vecka 
Och framför allt – ett jättetack till alla, särskilt Jenny som drog in mig i den här galenskapen, som stöttat mig precis hela vägen, ni kan inte ana hur värdefullt sådant är.
Gökvägen
Den här gången ska vi titta på filmer som har Sylvester Stallone gemensamt. Det blir:
Vi börjar 15.00 hemma på Gökvägen 78, oavsett om du är där eller inte.
Vid 18 serveras mat.
Snacks och dricka tar du med dig själv, om du vill vara säker på att det blir nåt.
Det kan hända att den här kvällen blir en TP-kväll eller en enkel trädgårdskväll istället, eftersom de flesta verkar ha flytt Stockholm
Välkomna!
