Mil i tant?
2008-10-27 av alexHittade följande på SvD’s ledarblogg och jag kunde inte låta bli att dela med mig… 
) Enjoy! /Alex
Jag är militant motståndare till feminism
I P3 Populär tidigare i dag intervjuades Paolo Roberto i något som kallas Återvinningsintervjun. Allt var trivsamt och trevligt tills Roberto fick frågan ”Hur ställer du dig till feminism?”
Då svarade han, minst sagt sanningsenligt. Det spelar egentligen ingen roll vad man tycker om hans bedömning och analys, det roliga är hur programledaren Hanna Fahl liksom tappar koncepten och blir helt perplex när hon konfronteras med en ”exotisk” åsikt olik den egna.
Så här lät det:
- Hur ställer du dig till feminism till exempel?
- Jag är militant motståndare, det finns militanta feminister jag är militant motståndare till feminism.
- Men gud hur menar du då?
- Jag tycker att det är en extrem vänsteridé om jämställdhet med alla galna queerteorier. Vadå att kön är bara en konstruktion? Det ju bara nån som bara har suttit på universitet och snackat med andra såna här queerteoretiker tro. Det är väl bara att öppna fönstret och sticka ut huvudet så ser man hur världen funkar så ser man att det är skillnad på män och kvinnor. Det är skillnad på vår biologi, det är skillnad på vår muskulatur, det är skillnad på våra hjärnor. Det är annorlunda.
Däremot är jag en militant jämställdhetsivrare. Det är väldigt väldigt viktigt att vi är jämställda. Men det finns en jätteskillnad.
En gång i tiden skulle jag ha kunnat säga i feminismens linda att jag nog var feminism, men ju mer det har blivit ockuperat, det har blivit taget av de här militanta vänstermänniskorna
- Men det finns ju människor som kallar sig feminister i alla politiska läger..?
- Ja, men feminism för mig det är Gudrun Schyman och alla de här extrema vänsterfanatikerna. Det är bara att titta på sånt här som föräldraförsäkringen, jag menar, vem är det som är hemma med barnen? Kvinnor vill ju vara hemma med sina barn och vi delar hyfsat lika folk i Sverige och vi är världens mest jämställda land men svenska män får ju bara skit liksom.
- Oj oj oj, alltså jag blir lite upprörd nu, fast jag tror att vi ska lämna det här ämnet.
- Nänä, jag kan diskutera det med dig när du vill för jag har rätt! Och jag ser ju det bara på dina händer nu att du blir upprörd. Det är för att du jobbar på Sveriges Television och här tycker alla som dig och så går du ner på fiket här och så tycker alla som dig och så diskuterar man aldrig saker fullt ut och man möter aldrig folk som tycker annorlunda och då blir man bara cementerad i sin idé om hur saker och ting i världen ska vara och det är inte bra. Det är farligt för Sverige.
- Så du är inte för t.ex. delad föräldraförsäkring?
- Jag är väldigt för det. Men folk ska välja själv. Det är en väsentlig skillnad. Jag är också demokrat.
- Tror du inte att samhället behöver puffa på jämställdheten då?
- Jag kan berätta så här. Vet du vad den största tjänsten man skulle kunna göra jämställdheten är? I snitt är män fyra år äldre än sin partner och då har man kommit fyra år längre i karriären. Sen när man ska välja i ett par vem som ska vara hemma, då väljer man den som man rent ekonomiskt tjänar på.
- Men är inte det taskigt då, att pengar ska avgöra vem som får hänga med sin unge?
- Jo, det är det. Men så är världen. Pengar är pengar. Sen vill jag säga så här också. Min fru var hemma med våra barn. De första 6 månaderna då ska man ju vara hemma för då ska man amma. Ska pappan ta över då när det roliga börjar? När man får sova på nätterna, när man får gå ut och dricka öl, sitta på nåt fik med barnet och dricka cappucino? Fan, då tycker jag att mamman ska få vara hemma och vila upp sig. Om hon vill. Men om man vill det så måste man få dela upp det själv. Varför kan man inte prata om det här i sitt förhållande?Om min fru hade velat att jag skulle vara hemma då hade hon sagt till mig: Paolo nu får du vara hemma, nu är det min tur att jobba!
- Ja, fast jag kan tycka att samhället verkligen behöver hjälpa till för att folk ska….
- Varför då? Varför kan inte du prata med din kille? Då kanske du ska byta kille i såna fall.
- Mmmja, men nu pratar jag inte om mig personligen….
- Nä, men vem pratar du om då?! Det är intressant med feminismen som alltid pratar åt andra. Nu får du väl prata för dig själv!
- Okej men till exempel om det skulle vara en ekonomisk fråga, då skulle ju jag jobba och så skulle min kille vara hemma för att jag tjänar mer pengar.
- Jamen bra, då får du göra som du vill, och så får jag göra som jag vill.
oktober 27th, 2008 at 18:41
Det var en ganska rolig konversation inte utan poänger här och var och jag tycker hela debatten ganska ofta blir lite verklighetsfrånvänd. Ekonomi är ju en viktig faktor för de flesta och det är ju synd att det är så men så länge som vi inte har samma lön oavsett vad man jobbar med är det kanske inte så lätt.
Jag har funderat fram ett alternativ till föräldrapenningen som den ser ut i dag och det baseras på att man i stället för att räkna den hemmavarande förälderns årsinkomst som basbelopp för föräldrapenningen så räknar man i stället hela hushållets och viktar på ett sådant sätt att man får exakt lika många kronor kvar oavsett vilken förälder som är hemma (eller om båda är det samtidigt).
Det kanske finns en massa nackdelar med ett sådant system också fast jag undrar om de inte är färre än det nuvarande systemet där det blir lite fel som det är nu.
oktober 27th, 2008 at 21:39
Kommer ni ihåg när man var liten och saft skulle hällas upp? Glasen ställdes så nära varandra som möjligt och det var SKITVIKTIGT att det blev lika mycket i varje glas. Ter sig ganska löjligt idag……eller?
För övrigt tycker jag Paulo är klockren!
oktober 27th, 2008 at 21:55
Jag ställer fortfarande glasen intill varandra när jag ska hälla upp, av ren vana. Men utan att mäta någon millimeterrättvisa.
Jag tycker för övrig inte att Paolo är särskilt ren men det lär ju inte chockera någon.
oktober 27th, 2008 at 22:32
Haha, Pompom, det gör jag med ibland!
Särskilt när jag häller upp åt ungar. Men det är väl inte lika viktigt längre.
I snitt är väl kvinnor också 4 år yngre än sina makar/sambos och det betyder ju att även om man skulle ha exakt alla andra parametrar desamma så släpar de ändå 4 år lönemässigt i förhållandet. Fast det kanske också är ett knasigt sätt att räkna på.
oktober 28th, 2008 at 12:13
”När man får sova på nätterna, när man får gå ut och dricka öl, sitta på nåt fik med barnet och dricka cappucino? Fan, då tycker jag att mamman ska få vara hemma och vila upp sig.”
Det märks att mannen inte har varit föräldraledig.
oktober 29th, 2008 at 19:56
Jag tolkade det som att barnet var typ 18 men jag inser att det var nog helt fel av mig efter att ha sett folk som tar med sina småttingar på puben. Jag har inget mot det beteendet men jag har också märkt att det är en del som reagerar på det med intrycket ”det är ingen lämplig plats för en 2 < n < 6 åring” typ. Jag har inte bildat mig en uppfattning i frågan.
oktober 30th, 2008 at 09:09
Min uppfattning i frågan är att det är strunt samma vad man dricker, så snart man försöker sätta sig ner och ta någon slags paus så exploderar barnet i rastlös nyfikenhet och klättrar på väggarna, in och ut genom dörrar och fönster, upp och ner på bord och stolar, samt fram och tillbaka i lokalen.
Försök att njuta av en öl, kaffe, te eller annan valfri dryck när du har ansvaret för en galen dvärg som vinglar omkring utan någon som helst överlevnadsinstinkt, I dare you.
oktober 30th, 2008 at 13:13
Jag tänker ibland på en tjej i klassen som växte upp med nio syskon. Jag undrar hur de föräldrarna (förutom att de var väldigt troende katoliker) hade det. Iofs kanske man kan fostra de äldre till att ta hand om de yngre så småningom men det måste ha varit ”fullt hus” nästan jämt.
Hon var förresten yngst i skaran och mycket duktig på matematik och skyllde det på att hon lärde sig räkna till tolv innan de flesta andra kunde räkna till tre.
oktober 30th, 2008 at 14:22
Ja för fan, redan vid 3 barn med två års mellanrum har man ju någon som kan ta hand om de andra två, efter det minsta barnets första år.