De senaste veckorna har det från olika håll dykt upp idén att använda sig av böcker som inredningsdetaljer. Personligen har jag lite svårt att förlika mig med tanken, för mig är böcker själfulla föremål som fyller en plats i mitt huvud och i mitt hjärta, och inte någonting platt som ska ligga som en färgklick på en väl utvald plats.
Förr i tiden skulle man ha alla klassikerna i sin bokhylla för att imponera på gästen med sin bildning. Nu ska klassikern ner i flyttkartongen om den inte går ihop med soffan. Vad är det man vill förmedla då?
Den gyllene medelvägen kanske är att färgsortera sina böcker (via pompom), på så vis får böckerna en plats i hemmet både hos inredaren och bokmalen.
Färgfascisten kan göra egna omslag till sina böcker, och med lite lim, papp och omslagspapper kan man till och med göra bokomslagen lika i storlek, för ett helt enhetligt intryck.
Bokslukaren kan använda sig av biblioteket, där böckerna står i långa ljuvliga rader utan någon som helst färgordning!