Den där kvinnan

Det här kan kanske vara en av världens starkaste kvinnor.  Notera hur hon säger att hon tycker att det var ett misstag att bli kär i sin chef.  Ja, det tycker jag också.  Den fula elaka sveksfulla löskemannen utnyttjade henne, tog någonting ungt och vackert och gjorde om det till ”Jag hade inte sex med Den Där Kvinnan”.  ”Publically humiliated”, fatta hur många människor GLOBALT som borde skämmas.  Varenda gång man snackar skit om någon, eller behandlar någon med förakt, oempatiskt, som om de vore tvådimensionella med bara ett enda attribut, slyna, hora, ”den där kvinnan”, eller någonting annat hemskt, så drar man skam över sig själv.

Tänk på det, dumma människor i hela världen. Denna vackra, starka kvinna var kär, i det som publikt skulle visa sig vara någon som inte alls var intresserad av att beskydda henne.  Publiken gråter medan Monica pratar.  Hon tog nästan livet av sig när hela världen såg hennes kärlek och gjorde om den till någonting skamligt.

Kärlek kan inte vara skamligt.  Det enda skamliga är när folk inte står för sina handlingar, och när folk förnekar sina handlingar och skyller andra för att på nåt sätt kunna hålla sig själva i ett finare, vitare och renare ljus.  Men.  Ingen är ”bättre” än Monica.  Ingen är bättre än Bill hellre.  Vi bara är, och så länge vi är så kan vi väl för sjutton se till att inte göra livet outhärdligt för andra som bara är.

Känslosmärta aktiverar samma system i kroppen som det system som reagerar om vi exempelvis bryter ett ben.  Tänk på det, nästa gång du klickar på nån ”saftig” historia på Facebook, Aftonsladdret, snackar skit bakom ryggen på nån, eller känner att du behöver projicera ut din egen skit på nån annan.